Halva längtan kvar...

När Jocke åkte hem i augusti räknade jag ut att det var 123 dagar kvar innan vi skulle ses igen. Nu är längtan nere på 62 dagar. Ibland kommer det bara ifatt en vad det verkligen är vi går igenom, hur klarar vi detta. Sen helt plötsligt kommer det ifatt en att det snart är slut, jag kan inte riktigt fatta det. Snart är detta slut, 62 dagar.... 2 månader.... sen är det slut....

Jag kan inte förklara denna härliga känsla. Detta lugn som finns i mig just nu. Jag behöver inte må dåligt längre över distansen mellan oss, för den är snart slut. Så just nu bara njuter jag... jag håller på att fixa och dona med sånt som jag kan göra här hemma, för att det ska bli så enkelt som möjligt för oss när Jocke kommer hem.

Dags att avverka denna fina fredag med klippning, fika, stanbesök och jobb!!