Min lycka att jag har så underbara människor runt omkring mig!

Är verkligen inne i en period där jag saknar min familj. Saknar till och med de här tre killarna! Vem vet!? Simba kanske får följa med upp efter semestern. Nej då, han kommer aldrig få det så bra som han har det hos mamma och pappa!

Det är verkligen det värsta med att flytta från sin hemstad. Att vara van att ständigt ha nära till familj och vänner. Jag har ju verkligen haft det så och nu.... jag har verkligen lite svårt att vänja mig. Annars är Stockholm verkligen toppen. Vi har ändå haft sådan tur med allt. Arbetskamrater, nya vänner, underbart område att bo i. Så har jag ju en pojkvän som får mig att må så underbart, han är verkligen mitt allt. Verkligen mitt allt som står ut med mina sammanbrott, för jag får verkligen sammanbrott!!! Och han finns alltid där!! Sen kommer det aldrig finnas något som kan ersätta min familj och närheten till dem. Är nu ganska tacksam att det inte blev USA ändå, för då kan man snacka om avstånd! Nu finns dem ju ändå ganska nära.

Älska er!!