Jocke fick ju givetvis inte tag på dem och sen hade han inte tid, eftersom han var tvungen att jobba. Efter att jag tagit ett antal djupa andetag så ringde jag tillslut. Efter fyra gånger svarade de äntligen. Allting bara flöt, jag bara pratade på och hon förstod allt jag sa. Så då har man kommit över den spärren, nu kommer jag alltid kunna ringa själv. Lustigt det där, men jag tycker verkligen det är mycket värre att prata på telefon än öga mot öga, särskilt på engelska.
Men i alla fall, jag kommer få svar från skolan innan jag åker hem, vilket känns himla skönt. De stänger den 17:e och vi åker den 21:e. Så det skulle garanterat hinna komma innan vi åker.

3 kommentarer:
Duktig flicka ;-)
Jag var likadan att ringa typ såna samtal när någon annan lyssnar...tyckte jag var skitjobbigt! Till och med om Tobbe skulle lyssna, men som du säger när man väl har gjort det så kommer man över det :)
Massa kramar
You go Girl! Önskar att det hade funkat med engelska här.. nu är jag egen företagare som inte kan ringa varken leverantörer eller hantverkare. Tur att man har snälla vänner som hjälper en. Men, övning ger färdighet! :) lär mig mer o mer spanska för varje dag.
Kramis!
Ja det är verkligen jobbigt när någon lyssnar. Jocke får inte vara i närheten när jag ringer :)
Oj Karin, det är inte lätt när de inte pratar engelska. Följer ditt fina bygge på din blogg :) Ska bli kul att se sen när det blir färdigt.
Massa kramar!!!!
Skicka en kommentar