Kände jag idag när jag vaknade. Tycker verkligen om vårt hem här borta, mer och mer börjar det bli vårt gemensamma hem. Jag känner mig inte så inneboende längre. Får bara se sen vad Jocke säger när jag börjar julpynta, han kommer väl få världens chock. Kan vara lite svårt att få julkänsla här, särskilt om det fortsätter som nu med värsta högsommarvärmen. Men inne i lägenheten ska det i alla fall bli julkänsla, det kan jag lova. Är väldigt tacksam att IKEA inte ligger så långt iväg.
Idag när vi körde iväg och lämnade tillbaka hyrbilen, så stod vi i ett trafiklyse. Då tittar Jocke på mig och säger; När jag ser på dig är världen så underbar. Jag undrar vem det är som är underbar. Är helt otroligt vilken kärlek jag känner till honom. Denna underbara känsla att vi äntligen är tillsammans. Jag älskar alla vardagliga saker. Att få stiga upp varje morgon och äta frukost tillsammans innan han åker till jobbet är så ljuvligt. Ibland när jag tänker på det kan jag inte förstå att vi hade distansförhållande i över ett år och att det dessutom nu känns som det gick hur fort som helst. Något jag vet är att jag aldrig vill göra om det. Men jag vet också att hade det varit nödvändigt att göra det igen så hade vi klarat det.
Sitter just nu och väntar på att Jocke ska ringa och säga att han är på väg hem från jobbet. Vi ska iväg och handla, sen hem och laga mat. Har verkligen längtat efter att få laga mat hemma, nu när vi ätit på restaurang varje dag i en vecka. Ännu en underbar sak i vardagen.
Puss och kram!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar