Försöker att tänka
positivt, försöker att vara
stark... ibland är det bara så svårt. Ibland frågar jag verkligen mig själv hur vi
klarar detta??? Hur klarar vi hålla ett förhållande i liv med en distans som inte går att beskriva??? Tror nu inte att jag tvivlar, för det gör jag absolut
inte!! Jag vet att vi kommer att klara det och en dag kommer vi
äntligen sitta där med ett "vanligt" liv. Vad jag längtar!!! Ibland tror jag bara inte själv att jag förstår hur stor vår
kärlek är. Vi har bara
bestämt att vi ska klara detta, för det är vi två som ska leva ihop, som ska ha en familj ihop. Vart det nu än blir!
Sen visst har jag aldrig förr
önskat att mitt liv ska springa iväg, men det önskar jag nu. Att detta året bara ska vara över, för då är det dags för oss. Men första
stoppet är Rom. Det ska verkligen bli helt underbart att möta våren i Rom tillsammans med Jocke.
Älskar dig så otroligt mycket min finaste ♥ ♥ ♥
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar